Fyra öar

10 februari

Igår var vi inbjudna på GT i 103:an på Nautilus Resort. Satan i gatan så gott det var.

En utsikt man nog aldrig skulle tröttna på.

Karin (och Pontus säger aldrig nej) var sugen på pizza så det blev Mr. Wee vid gatan precis där vi bor. Efter maten tog Maria och Karin en tuktuk in till Saladan för shopping medan vi tre åkte hem.

11 februari

Imorse ställde vi klockan lite tidigare då det var dags för en båtutflykt igen. Det vore väl själva f-n om vi inte skulle hinna äta upp frukosten innan de kommer för att hämta oss. Idag hann vi!
Pontus hade gjort det fullständigt klart för oss att han inte ville följa med då denna tripp innehöll vissa klaustrofobiska inslag toppat med totalt mörker. I vatten.

Här sitter vi på Klong Dao och väntar på att stiga på båten.

Klientelet var perfekt på den här båten. Inte en enda unge och inga bananfontäner.

Det tog ca 45 minuter till första stoppet.

När vi kom fram till Koh Ngai slängde de i banan i vattnet och fiskarna var nästan inne i cyklopet och simmade.

Andra stoppen var på Koh Mook där vi skulle få simma igenom en mörk grotta, Emerald cave. Alla var tvungna att ha flytväst på sig.

Vi hade inte kameran med oss in i grottan så här har vi snott en bild av någon annan. Karin tog med kameran så hon kan i alla fall njuta av fotona från stranden man når när man simmat igenom hela grottan.

Det var en helt otrolig känsla att simma i totalt mörker med en massa andra plaskande människor omkring sig. Det enda som syntes var guidernas ficklampor som blinkade till på en bergsvägg ibland.

  
Nästa stopp var på Ko Kradan där vi fick lunch.

Vit strand, gröna träd och turkost vatten. Vi körde mantrat "Här och nu, här och nu".

På stranden låg en uppspolad hummer och Lill-Åsa var tvungen att stoppa in sin 38:a i fotot för att ni ska förstå hur stor den var. Hummern, alltså.

Lunchen var identisk med vad vi ätit på de andra utflykterna. Men det är gott med masaman så vi klagar inte. Colan var lika kall den här gången.

 
Fjärde och sista ön var Koh Cheuk där snorklingen var på djupare vatten och det kändes som att vi flög. Underbart bitna är vi av snorkling.

Väderbitna och nöjda åkte vi tillbaka mot Koh Lanta.