See ya, Holmstroms!

19 mars

Så vad det då dags för sista kvällen med Holmisarna. Det kan ju ofta vara lite vemodiga stunder då vi ju bor på olika sidor av jordklotet. Igår kändes det dock inte så vemodigt som det brukar då vi ses om ett år igen och då lite oftare.

En middag Thai Cat på stranden kändes som en bra avslutning på en toppenvecka.
Holmisarna överraskade oss med att bjuda på hela kalaset. Nice!

Pontus kom på idén att vi borde skicka upp en lucky balloon på deras sista kväll på Koh Lanta.
 

Den lyfte och senare landade den i havet.

En utav anledningarna till att vi åt på stranden var att de skulle få se fire shows. På Country bar vet vi ju att de kör flera stycken varje kväll. 
Här sitter Lill-Åsa med kidsen och tror att hon är hipp.

Fru och Herr Holmström bakom drinkarna.
Lika kära nu som för 20 år sen när de träffades. Inte illa pinkat!
 

Pontus övade hela kvällen och fick många nya tips av hans lärare som tar sig tid att undervisa honom. Så pass mycket att han glömmer att servera drinkar.

Här kör en annan kille sin show. Han använder en stav.

Åsa och Tilda fyller på kärleksförrådet så att det räcker ett helt år.
 

Tydligen gör det ont när kedjan på en poi river upp brännblåsan på vaden. Ännu ondare gör det när man häller rengöringssprit i såret. Här blir Pontus omplåstrad av personalen. Det är verkligen underbara killar som jobbar på Country bar!

Tänk så mycket bättre det kan kännas med ett bandage runt såret.

När vi kom hem var det dags att säga See ya, Holmstroms. De sa dessutom hej då till alla fem katterna. Det gick rätt bra.
Katterna grät inte alls.

20 mars

Imorse när Lill-Åsa skulle hämta in kattungarna hittade hon en liten död orm på gräsmattan. Det går inte att se på fotot men den gapar fortfarande. Vår teori är att det är ninja-Kerstin som har bitit den mitt itu.

 
Efter en slö morgon hängde vi en stund vid poolen. Vi försöker övertyga Poppe om att han kanske ska visa nyllet för solen en liten stund i alla fall så att han får lite brunfärg. Det gick inte så jättebra utan han låg mest i den skuggiga delen av poolen. Och vad gör väl det egentligen? Solbrännan försvinner ju ändå efter två dagar när man kommer hem till kylan.

Då Poppe haft en rätt bra skolvecka fick han köra till lunchstället på östkusten.

Idag var det någon slags marknad med muslimska förtecken.
 

Här kommer han. Mr Asplund.

Framme.

Fru Ricklid, Fru Ek Ricklid och Herr Asplund. Hela Pingvinfamiljen.
 

De har avståndsskyltar som visar hur långt det är till Stockholm.

Det går ju snabbt att konstatera att det är närmare till Australien. Det skulle kännas rätt logiskt att åka direkt dit :)
Anna hade av någon konstig anledning fått för sig att vi skulle komma till Sydney efter vår sista vecka här. Hon tjatade om att vi skulle följa med henne till biblioteket och att vi kunde få låna hennes bibliotekskort. Är inte det en nog så god anledning att åka dit?
Vi  har ju dessutom full koll på vänstertrafik nu och är ju vana vid värmen. Mycket logiskt hade det ju varit…

När vi kom hem blev det en lekstund med katterna innan vi sov en liten middagslur alla tre.